Vad tusan säger man?

Igår klev en man oväntat in i min lokal och ställde en rad frågor:

”Var får man tag i hundar, var köper man dem? Och helst inte en som är så dyr.”

Förresten var det inte vilken hund som helst utan en huskey hans 18-årige bonusson ville ha. Det hade han önskat sig i hela sitt liv. Nu skulle sonen flytta hem efter att ha bott 4 år hos sin far och då ville mannen överraska honom med att ha en huskeyvalp hemma, när sonen kom. Mannen hade snott runt en del på blocket men fann hundarna där lite väl dyra. Kunde jag hjälpa honom?

I mina ögon prickade mannen in typ fem fel av fem. Ungefär så här såg vår följande konversation ut. 

Jag: Man köper inte ett levande liv i överraskningsgåva.
Mannen: Men han har önskat sig hund i hela sitt liv.

Jag: Hur länge till kommer en 18 åring bo kvar hemma?
Mannen: Hunden kan få bok kvar hos oss.

Jag: Huskeys har vackra blå ögon men de är inga sällskapshundar och behöver få dra släde timmavis för att den ska må bra.
Mannen: Det blir bra, då håller vi oss ”fit”. Mannen slog sig själv lätt på magen för att understryka det han just sagt och då såg jag för första gången under det här samtalet något som trots allt var rätt. Mannen var i god form och kunde säkert tänka sig att både jogga och promenera -  i alla fall ibland.

Jag: Du får vad du betalar för. En hund på blocket utan några papper och risken är väldigt stor att din valp inte är frisk.

Nu började mannen se riktigt fundersam ut och det kunde jag förstå. Vi var på så fullständigt olika erfarenhetsnivå. Ur mannens perspektiv spelade papper förstås ingen roll. Varför skulle ett papper göra hunden frisk? Följa valpen bakåt i flera led för att försäkra sig om att där inte fanns sjukdomar. Mannen visst inte vad Svenska Kennelklubben stod för. De skulle ha en hund att pussa på och gå ut i skogen med. Jag hörde själv att jag bara lät negativ och trist och det fick mig att tappa målföret helt. Jag tror att jag sa något om ”lycka till i djungeln” när mannen öppnade dörren och gick. Han tänkte antagligen att jag inte ens begrep att Huskeys hör hemma bland fjällen.