Hundar och simultankapacitet

Det här med simultankapacitet funkar inte riktigt lika bra för hundar som för människor. För mig är det enkelt att förstå att en sak händer framför mig, en annan bakom mig och ytterligare en tredje till vänster om mig. För hundar är det inte lika lätt att sortera bland intrycken. Reagerar de på något fastnar de lätt i det de har framför ögongen och låser sig där. Det här är lätt att själv upptäcka genom att göra följande: 

Gör ett ljud (jag brukar säga ”pssst”) och ge därefter hunden en godbit. Gör om samma sak 5 gånger till. För var gång kommer hunden antagligen bli allt mer allert på ditt psst  - det lovar ju godis. Gå sen iväg på en promenad. Låt hunden få upptäcka en doft, höra ett ljud, få syn på något och precis som den gör det säger du ditt godisljud. Det där ljudet hunden nyss ville höra eftersom det betyder att godis är på väg. Hur reagerar din hund? Vänder den sig mot dig för att ta emot godbiten eller blir den kvar i det där andra den just reagerade på?

Vänder hunden upp mot dig, belönar du den förstås med en godbit. Gå vidare låt hunden få upptäcka något som den upplever som ännu viktigare, hör den nu ditt godisljud? Med andra ord, var går gränsen för din hund? Hur stort eller litet behöver det där andra vara för att din hund ska ”låsa” sig?
Om hunden låste sig redan vid en liten störning finns det tröst. Det går att träna upp hundens förmåga att hålla koll på flera saker samtidigt. Hur man kan göra det berättar jag om i nästa avsnitt.

Den 8-9 feb blir det ”Gas och broms för unga brukshundar”, till den kursen finns det fortfarande platser. Läs mer om kursen på memeamohlin.com/kurser