5. Vi skapar hälsahysterin

Går det att tro att hunden älskar en person i paritet med hur stort den hälsar? 

Möter man en bedårande valp är det lätt att bli uppslukad. 

- “Hallå där sötnos!”

Glad blir valpen för uppmärksamheten och viftar ivrigare på svansen och blir därmed ännu sötare. 

- Men hallå, hur söt kan man vara!? Människan sjunker ner på knä och tar emot valpen som far upp i hennes famn. När valpen glatt börjar busa, kvittrar människan och busar glatt tillbaka.

För var gång situationen upprepas får valpen mer och mer förväntan på hälsningscermonin. När en människa kommer in genom ytterdörren, då blir det fest! Vi lär valpen att vi människor älskar att hälsa och gärna gör det översvallande. Det blir nästan som en tävling mellan valp och människa om vem som kan bli mest entusiastisk i det där hälsandet. 

Fast sen växer valpen till sig, benen blir långa, kilo läggs till kilo. Tultandet förbyts till ystra språng och plötsligt (som över en natt) är unghunden 20 kg tung och hoppar som en gasell. 

- “Jäkla hund, så tokigt den hälsar!”
Vi skäller och bråkar på det hoppande monstret. Överraskad blir hunden och tror förstås att om den bara visar ännu mer glädje ska människan bevekas och bli så där glad som hon förr brukade bli.

Så ett gott råd. Särskilj hälsa från busa! Ta för vana att hälsa lugnt och dämpat redan när valpen är liten. Ta dig in, häng av dig ytterkläderna, hälsa på andra i hushållet. Därefter, kan du börja busa hur mycket som helst med hunden. Men väv inte ihop hälsandet med bus, du kommer ångra dig!

Tis, ons och torsdagar går det att boka lektioner med mig. Gå in under rubriken: enskilda lektioner på min hemsida mememamohlin.com så kan du själv boka den tid som passar dig bäst.

daniel-lincoln-rFvlfJCKqEU-unsplash.jpg
Memea Mohlin