Varför är unghunden så lyhörd till vad den vuxna hunden säger?
Har man två eller fler hundar som trivs med varandra, brukar det vara slående hur små bokstäver som behövs för att de ska göra sig förstådda sinsemellan. Ett litet ögonkast från den äldre och unghundar slutar genast upp med det den nu gjorde. Inte reagerar unghunden lika bra på sina människor. Där behövs det ofta betydligt större åtbörder för att alls nå fram till den unge. Hur gör hundar? Visst, hundar pratar hundspråk och vi människospråk men är det hela förklaringen?
Skaffar man sig ytterligare en hund tycker den vuxna hunden ofta att det är roligt - så länge vi håller oss utomhus. Men när vi sen går in och låter pluttvalpen få följa med, är det vanligt att den vuxna hunden reagerar med en viss upprördhet. 

-”Hallå, nu fick vi väl ändå med oss en för mycket, den där har väl inget här att göra?!”
Därefter brukar den vuxna hunden gå runt och tjura och visa på att dess leksaker inte är något för valpen och inte korgen eller matskålen och nej, inte människorna heller! Det här surandet kan fortgå i en halvtimme eller 14 dagar eller ännu mer. Det brukar gå över först när den vuxna hunden upplever valpen vara tillräckligt ödmjuk och lyhörd. Då tar nästa fas vid. Den lekfulla. Nu leker och leker och leker hundarna och "bondar” verkligen med varandra.

För oss människor blir det ofta precis tvärtom. Vi vill att valpen ska känna sig välkommen. Lägger oss på golvet och låter valpen få trava fram och tillbaka över oss. Vi är så angelägna om att valpen ska förstå att vi älskar den. Vi börjar med att ”bonda” och det där med att sätta gränser väntar vi gärna med tills valpen blivit ”lite äldre”. Typ sex månader när valpen börjar bli gräsligt utmanande.
Det här har jag varit medveten om länge men jag kan inte påstå att jag lyckades vara lika reserverad som en hund när Bruno kom in i mitt liv. Valpar är ju så oemotståndliga. Men det är klart smart att låta gränssättningen finnas med från första dagen valpen kommer hem till oss. Ohövligthet, som att trängas, kliva på eller ta avstamp på andra är faktiskt inte trevligt när någon gör, oavsett om vederbörande har två eller fyra ben. Och svårt är det inte alls för valpen att begripa eftersom hundar sinsemellan inte heller accepterar sådant.

Vill du lära din valp/hund något? Önskar du att din valp/hund slutade upp att göra något annat? Behöver du lite assistans till hur du ska gå tillväga, få några väl beprövade knep av en erfaren hundagarcoach? Hör av dig! Jag jobbar juni ut och tar semester först i juli innan jag återigen är på plats i augusti. Lättast når du mig genom att maila till info@memea.se